Huggormen (Vipera berus) är den enda vilt förekommande giftormen i Norden. Förgiftningen som följer ett huggormsbett, leder inte alltid till symptom, men kan också utvecklas till akut chock och död hos hund. 

Huggormen är 34-104 cm lång och har ett mörkt sicksack mönster längs ryggen. Honorna är störst och är brunaktiga i färgen. Hanarna är mindre och mer gråaktiga.

Symtom ses oftast inom tre timmar och förgiftningen tilltar under det följande dygnet. Tidiga förgiftningstecken är smärta och svullnad vid bettstället, vilka sedan kan breda ut sig och missfärgas. Hunden kan bli trött, slö och uppvisar vanligtvis nedsatt aptit. Kraftig giftexponering kan ge allvarlig cirkulationsrubbning i form av blodtrycksfall. Hunden får svag puls och bleka slemhinnor, hjärtarytmier (hjärtat slår i otakt) och kan komma i chocktillstånd.

Vid huggormsbett skal hunden hållas i absolut vila och veterinär ska uppsök så fort som möjligt för att kontrollera hundens allmäntillstånd och vid behov behandla den.